Sofie 1 år! ❤️
2019-09-26 Ett år har gått sedan du kom till oss. Minns det som igår när du kom till världen och var alldeles
perfekt! Grattis vår älskade dotter på din första födelsedag i livet. ❤️ Vi älskar dig! ❤️
Sofies 1års kalas!
Igår hade vi kalas för Sofie som fyller 1 år om ca en vecka. Några i min familj, några i Fredriks familj och några av mina vänner var här och firade. Det blev en jättelyckad dag då solen sken och det var varmt och fint väder. Sofie fick mycket kläder och leksaker i present. Nu ligger det leksaker i hela vardagsrummet som hon kan leka med varje dag, haha. 😃 Snart blir hon 1 år vår lilla flicka! 💗
11 månader!
11 månader av dubbel glädje, lycka och kärlek. 👶🏼❤️ Men framförallt, dubbelt med kaos.💥 Tack älskade unge för att du kaosar ner våra liv och sätter tålamodet på prov för livet är ju trots allt lite bättre med dig. ❤️
Min gravid resa
Jag har efter 10,5 månad satt mig och gjort färdigt min gravid video. Här får ni se en kort version av hela min resa som gravid. Från det där lilla pluset till att hon kom till oss! 💜 Bästa och häftigaste jag har gjort! Saknar detta så otroligt mycket! 💗
10 månader!
Min favorit! 💗
9 månader! ❤
I nio månader fanns du först hos mig på insidan, och idag har du funnits hos oss alla lika lång tid på utsidan. ❤
Tiden med dig utanför magen har definitivt varit mer händelserika än med dig inne i magen. Även att jag är så glad över att ha dig hos oss så saknar jag också att ha dig inne hos mig. 😍
Jag älskar dig min fina dotter!
Sommarbilder Sofie
8 månader
Firar Sofie på morsdag idag också då det är hennes 8 månaders dag!❤️
Sofie Hannele Nord
Sofie Hannele Nord! Vem är hon?! 😊
Sofie föddes 26 September 2018 kl. 20.00. En tjej som då hade och har än idag både ljust hår och ljusa blåa ögon. Hon är idag snart 8 månader (26 Maj) och det är full fart på henne. Men om vi ska ta det från början. Hon var en helt "normalt" snäll bebis som spädbarn. Grät oftast när hon var trött, hungrig eller hade gjort nummer två i blöjan. När hon var några veckor gammal fick hon dock utslag på kroppen. Efter mycker om och men med utredning om vad det var så konstatarades det att hon hade mjälleksem. Detta gick som tur över ganska direkt när vi fick kortison salva. Det dröjde inte länge innan vi efter detta såg att hon inte gick upp i vikt som hon skulle. Vi konstaterade då att hon hade problem med sin andning. Vi fick åka till barnakuten där hon fick inhallation. Hon hade mycket slem i näsa och hals som gjort att hon hade svårt att andas och därmed svårt att också äta. Vi började alltså vår tid tillsammans ungefär så här.. Många besök på akuten o.sv. Men idag mår hon hur bra som helst och växer både i vikt och längd som hon ska. 🙂
Hon har varit ganska tidig med allt i sin utveckling. Från att lära sig vända sig om och hasa sig framåt på golvet till att sitta, krypa, ställa sig upp, stå vid möbler och gå med stöd har gått väldigt fort. Det har i princip gått över en natt tills hon knäckt koden till nästa och nästa sak och bara lärt sig det så där.. Detta gör ju att det är väldigt full fart här hemma och har i princip varit det sen hon var 3 månader då hon lärde sig att vända sig om.
Sofie är en aktiv och social bebis. Tidigt så visade hon att hon älskade andra personer och bebisar. Hon blev och blir än idag jätteglad och sparttlig när hon ser andra personer och bebisar. I famnen sprallat hon då och gärna vill komma fram och ta på personer och bebisar. 😄 Hon är en aktid tjej på så sätt att hon är sällan still! När hon var liten kunde hon sitta still i famnen och även somna där. Men nu är det i stort sätt omöjligt. Det är inte långa stunder hon vill sitta sill i famnen om man säger så. 😢 Jag brukar säga att hon inte längre är en mysig bebis som vill mysa i famnen. Jag hoppas att det kommer en period sen när hon faktiskt vill sitta hos oss mer och mysa. 😍
Hon är i stort sätt en snäll bebis. Hon är sen hon var liten haft sina perioder, som alla barn har. Det har varit både svåra och jobbiga perioder men också bra och roliga perioder. Nu när hon snart är 8 månader så kan hon t.ex. blir sur över saker som hon inte får göra eller när hon inte får ha saker hon vill ha, haha. Hon försår som sagt mer och mer och hon blir hela tiden mer och mer en människa med mer personlighet. Vår älskade dotter!💗
Förlossningsberättelse
Värkar börjar kl. 00:00 på natten 26/9-2018. Förstår inte riktigt att det är värkar då det kom så plötsligt. Håller på fram och tillbaka hela natten och fram till på morgonen. Fredrik åker till jobbet och jag är kvar hemma då jag känner att jag fortfarande kan stå ut. Värkarna blir mer onda och håller i sig längre varje gång de kommer. Jag börjar klocka värkarna och pratar med mamma i telefon samtidigt. Hon tycker jag ska ringa förlossningen för att få komma in på en undersökning. Kl. 08.30 ringer jag till förlossningen eftersom jag då har tre värkar på två minuter. Jag får komma in på undersökning. Ringer Fredrik och säger "vill du följa med in till förlossningen?" (No shit?😂) Det dröjer inte länge innan han kommer hem och vi kommer in till förlossningen kl. 09.30.
Undersökning. Öppen 4-5 cm och har värkar vilket gör att vi får stanna kvar. Blir inskrivna kl. 10.40 De visar mig lustgasen och visar hur jag ska använda den på bästa sätt. Jag står upp vid gåbordet och tar lustgasen vid varje värk för att lära mig den.
11.30 - Jag sitter på en pilatesboll och samtidigt hänger över en kudde på sängen och tar varje värk med lustgasen.
12.20 - Vi får lunch, korvstråganoff. Jag försöker äta så mycket det går samtidigt som jag tar varje värk med lustgasen. Får inte i mig så mycket mat då det inte smakar någonting alls.
12.45 - Känner att värkarna är mer starka och intensiva. Barnmorskan sätter sig på sängen bredvid mig och diskuterar ryggmärgsbedövningen. Hon har läst i mitt förlossningsbrev att jag hemskt gärna inte vill ta denna spruta. Hon råder mig till att ta den eftersom jag har stresshormoner i kroppen. Vi diskuterar ett bra tag fram och tillbaka om den. Jag bestämmer mig för att ta den. De säger att läkaren som snart kommer in och ska sätta den är jätteduktig.
13.40 - Jag lägger mig på sidan när det är dags att ta sprutan. Det går bra då jag enbart känner ett stick när den tas. När han lämnat rummet lägger jag mig en stund i sängen och vilar och sedan går på toaletten och kissar. Kommer tillbaka och vilar i sängen igen. BM lägger en sackosäck under mina ben och hämtar en blåbärssmootie till mig. Den godaste jag någonsin har druckit! Jag ligger i sängen och får värkar. Nu känner jag de inte alls, eller inte lika mycket. Det ända jag känner är ett litet tryck neråt (det ända man inte kan få bort med EDA). Fredrik tycket det är häftigt att se när jag får värkar och att jag inte äns reagerar på dem eftersom jag inte får ont. Jag är mig själv igen!
14.00 - Undersökning. Har fått en god effekt av EDA:n . Jag kommer upp och sätter mig på pilatesbollen med lustgasen och gungar upp och ner, fram och tillbaka på bollen.
16.00 - Undersökning. Jag är öppen 8 cm. Det är dessa timmar efter jag fått EDA:n som jag vill vara uppe och gå, röra på mig, sitta på bollen för att få igång det eftersom jag inte har ont av värkarna. Men BM tycker att jag borde vila upp mig inför att föda. Jag lägger mig i sängen på sidan med benet upp på ett benstöd. Försöker vila mellan värkarna.
17.00 - Vi får in kvällsmat. Får inte i mig alls mycket eftersom det är fler värkar nu som också faktiskt börjar kännas mer.
18.00 - Jag sätter mig på pilatesbollen igen och gungar fram och tillbaka. BM berättar att jag ska försöka sitta så brett med benen som möjligt. Hon går ut en stund för att sedan komma tillbaka.
18.40 - Vattnet går när jag sitter på pilatesbollen. Jag utbrister "jag tror att det kom blod nu" (eftersom jag hela tiden innan småblött). Men denna gång känns det som jag det kommer betydligt mer.
Jag ställer mig upp och BM tittar i mina trosor. Hon ser inget blod så hon säger att det kan vara vattnet som har gått lite. Jag lägger mig i sängen på sidan och nu kommer det värkar som gör ont igen då EDA:n har tagit slut. Vid varje värk är det som att jag tar i istället för att bara slappna av. Detta gör att jag "krystar" / trycker ut fostervatten vid varje värk. Detta märker inte BM eller någon annan heller förrens jag får ställa mig upp. Jag står mellan Fredrik och ena BM och har rejält ont av värkarna. Alla blir så förvånade av att hela sängen är blöt eftersom de inte har fårstått att vattnet har gått. Jag hänger lite halvt på Fredrik och ibland på BM. Jag utbrister många gånger att jag har sååå ont i rumpan och det känns som att jag ska bajsa på mig. Detta tycker BM är bra då hon säger att det ska kännas så och att det är då det är som det ska vara och det är på gång. Jag hade mest ont i rumpan vid varje värk vid denna tid. Blev så förvånad över detta då jag aldrig fått höra att man oftast får ont där och att det känns som att man ska bajsa på sig. 😂 Jag försökte slappna av vid varje värk, men det var svårt. Jag vet om att jag har svårt att hantera smärta och detta var något jag var orolig över innan förlossningen också! Jag lägger mig i sängen igen när den är torr (😆). Från kl. 18.00 har jag väldigt ont igen då EDA:n är slut.
19.30 - Krystvärkarna börjar! Jag ligger på sidan och krystar vid varje värk. Jag känner verkligen när jag krystar "rätt". Känner då att jag verkligen hjälper till och bebis kommer mer och mer ut. När de är nära att bebis kommer så lägger de mig på rygg istället. Jag hänger inte riktigt med på vad som händer då och får lite smått panik. Frågar i panik vad jag ska göra?! De berättar att jag bara ska fortsätta som vanligt att krysta vid varje värk. Fredrik står bredvid mig vid huvudet och är med mig hela tiden. Säger att jag är duktig och att det inte är långt kvar.
20.00 - Kommer bebis ut! 💗 All smärta bara försvinner som i ett plopp.. 😮 De tar blodprov i navelsträngen, torkar av bebis o.sv. De säger inte vad de är för kön och jag hinner inte se det heller. Jag frågar, och de visar upp henne. Vi ser att det är en flicka. Fredrik gråter av glädje och pussar mig. Jag är bara mest trött och väntar på att få upp henne på bröstet. När jag får upp henne på bröstet lägger BM klämmor på navelsträngen och Fredrik klipper den. Bebis skriker lite lätt och mår bra.
20.14 - Moderkakan avgår. Jag behöver inte krysta ut den utan BM trycker lite lätt på magen så den kommer ut. Hon visar mig och Fredrik den och visar vart bebis har legat o.sv. De låter oss vara lite själva på rummet sen och lämnar oss en stund.
21.22 - De tar bort EDA slangen. De berömmer mig för att jag varit duktig och att förlossningen har gått så bra. De tycker att det har gått bra eftersom kroppen har skött allting själv hela tiden. De har inte behövt göra någonting för att hjälpa till eller att få igång det. De har t.ex. inte behövt ta hål på hinorna för att vattnet skulle gå eller inte heller lägga in värkstimulerande dropp o.sv. Kroppen skötte det som sagt väldigt bra själv och de gick hela tiden framåt. De lämnar sedan oss eftersom deras arbetspass är slut. Vi är kvar själva på rummet och jag går på toaletten och kissar.
Vi ringer bebisens mormor och farmor för att berätta att bebis har kommit. Det kommer sen in en ny BM och undersköterska på rummet som jobbar natten. Vi får frallor, varm choklad och dricka på en bricka. Sååå gooott! 😍
De väger och mäter bebis.
3 853 gram
52 cm
Fredrik sätter på hennes allra första blöja. Vi är kvar på förlossningen till kl. 23.00 då vi får åka upp till familje BB. Vi lindar in bebis i ett täcke och lägger henne i en vagn. Jag sätter mig i en rullstol och blir körd upp till BB medans Fredrik kör vagnen med lilltjejen i. Påväg dit sätter vi en röd knappnål på onsdagen 26 september på tavlan för nyfödda bebisar.
Vi var kvar på BB i två dagar innan vi åkte hem. Allt var bra med både mig och bebis så vi fick då åka hem!
VILKEN FANTASTISK UPPLEVELSE! 💗
Min graviditet
December 2017 blev jag gravid och jag plussade första gången 24 Januari 2018. Jag hade en månad efter bröllopet 2017 slutat med preventilmedel eftersom jag och Fredrik då ville ha barn. Vi sa att vi får se vad som händer efter att jag slutade med dem och fyra månader senare hände det. Jag tog gravidtetstestet eftersom att min mens (som annars är jätteregelbunden) var sen. Efter att jag plussat förstod jag varför jag senaste tiden haft så ont i magen och haft kramper i magen på nätterna. Vi bestämde oss att inte gå ut med nyheten alls på sociala medier och att vi skulle vänta till vecka 13 efter ultraljudet att berätta för familjerna.
Första tiden mådde jag dåligt. Illamående och så trött hela tiden. Ville helst bara ligga inne på soffan. Det dröjde till vecka 9 innan jag började må skapligt bra. Resten av graviditeten var också sen väldigt bra. Jag hade oftast inga sammandragningar, foglossning eller liknande som man kan ha. Jag gnällde aldrig över någonting, jag tyckte bara det var så mysigt att vara gravid när man kände lilltjejen där inne. Vi var på första och andra ultaljudet och vi bestämde oss för att inte ta reda på om det var en flicka eller pojke vi skulle få. Detta blev alltså en överraksning på förlossningen. Majoriteten i familjerna trodde dock att vi skulle få en pojke. 😉 Fredrik trodde en pojke och jag en flicka faktiskt.
Det var i vecka 38 jag blev sååå trött på att vara gravid! DÅ började jag få ont i ryggen. Inte så ont så jag inte kunde hantera det men lite jobbigt ont. Och jag blev då så less på att vara gravid och ville bara träffa bebisen i magen. Jag ställde mig in på att gå långt över tiden. Till slut kom hon fem dagar över tiden vilket jag var nöjd med. Jag behövde inte gå en eller två veckor över tiden som jag trodde från början. Många tyckte ju det var tappert av mig att vara gravid heeela denna varma sommaren! Och ja jag måste väl erkänna att värmen var en stor faktor till att jag oftast var trött eftersom den tog mycket på mig. Men det funkade ganska bra med att ta en kall dusch varje kväll. 😄 Jag jobbade ju några veckor som gravid på sommaren, och det var så mysigt när alla barn engagerade sig i min mage! 😄
Sofie har varit värd hela gravidteten och allt smått som var jobbigt. 💗 Jag har dock ingenting att klaga över eftersom jag faktiskt mådde så pass bra under hela tiden som jag gjorde. Detta var kortfattat om min graviditet. 😍
Ultaljud vecka 14 (Handen framför ansiktet😍)
Vecka 29
Gravidfotografering vecka 33
21 September - Beräknat förlossningsdatum
